Känner mig allt annat än bra idag. Den här dagen har varit lång, och längre ska den bli. Tankarna om hur allt har varit, och kommer bli, är jobbiga. Jag har bara insett att jag har vänt in och ut på mig själv för att räcka till, för att vara den jag borde vara, men jag gör bara inte det. Det har varit så i så många år. Och jag antar att jag bara får acceptera att det är som det är.
Nu ser jag fram emot flytten, sen får vi se vad hösten bär med sig.










